Förälskad

Jag är så kär, nyförälskad, i mitt manus ”Drama i triangel”. Längtar efter det när jag inte kan jobba med det, vill ha sammanhängande skrivtid som inte kommer gratis eller av sig självt. När kan jag frigöra tid för att få sitta ordentligt med det igen nästa gång? Nästa steg är att ”klippa sönder” manusets alla kapitel och lägga ut på golvet så jag fysiskt kan se och få överblick på manuset och kan börja lägga om alla kapitel. Jag ska ha en helt annan dramaturgi.

I vanliga fall brukar redigering vara så tråkigt och jobbigt, men inte denna gången. Eller i alla fall inte just nu, jag kommer säkert bli trött på manuset igen, men inte nu. Nu är jag bara så kär igen. Jag vet att det är tack vare lektören, tack vare hennes uppmuntran och beröm, men också tack vare hennes kritik som gör mig bättre och hennes förslag på hur jag ska ändra hela dramaturgin. Det kommer inte vara samma manus när jag är klar med det. Antagligen är det också därför den här redigeringen är så rolig, även om jag skriver, skriver om, raderar, skriver nytt och skriver lite till, och koncentrerar mig till huvudvärk, så är det kul just för att manuset inte kommer vara samma manus som innan. Jag drivs av min egen nyfikenhet över hur resultat kommer att bli. Jag drivs av att få be gamla testläsare läsa om och få deras feedback (förhoppningsvis bättre än första genomläsningen) och jag drivs av att få feedback från ny testläsare som inte vet något om storyn sedan innan.  

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *