Fjällen

Ja, då var man i fjällen.

Snön ligger som en diamantgnistrande,  vit och  fluffig sammetsmatta. Landskapet magisk och jag tänker på vad som döljer sig där inne i den snöklädda skogen som omger oss, lystna historier och sagor. Den omgivande snön, med ett imponerande snödjup på 157 cm (lika lång, eller kort, som min svärmor, vi får hålla efter henne så hon inte försvinner) gör mig märkligt nog  smått obehaglig till mods. Jag vet inte varför detta vemod uppstår i mig när jag ser mig omkring på snöklädda vidder som borde ge mig lugn. Kanske har all tid i staden gjort vemod och lugn till samma sak  i mig?

Men vackert är det.

Får se om jag kan få till det där vinet och läsning och i veckan…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *