en paus

Det är viktigt med paus och återhämtning i vardagen. Det är helt okej att stressa och ha mycket att göra (eller mycket att skriva), bara jag ser till att återhämta mig. Jag är en introvert person som fyller på med energi genom att vara med mig själv. Gärna ensam.  Sociala sammanhang tröttar ut mig, även om de är trevliga, så måste jag efteråt dra mig tillbaka.

Jag har legat och läst på soffan. Tidning Skriva har kommit och jag har inte hunnit med den tidigare. Min dotter är hos kompis för lekträff. Jag tvingade mig själv att gå ifrån datorn och faktiskt försöka att inte göra någonting och inte vara så produktiv för en stund, men först förberedde jag maten, sedan städade jag, sedan pysslade jag med lite tvätt. Så lade jag mig till slut till rätta för att läsa och njuta av tystnaden  och lugnet. Återhämta mig, helt enkelt.

Men det kryper av rastlösa myror både inuti och utanpå min kropp (därför försöker jag nu skriva av mig rastlösheten i och med detta blogginlägg). Hjärnan är fortfarande uppvarvad och jag har svårt att finna det njutbart att bara ligga still och inte göra något produktivt eller effektivt (läs: skriva på något).

Så här blir det när jag stirrar runt och skriver för mycket (hur man nu kan skriva för mycket… det kan man nog inte, eller? kan  man det?), hjärnan vänjer sig vid att alltid hålla tankarna aktiva i något projekt såsom noveller, manus att redigera, nya manus att skriva på, nya idéer att fånga in. Och då får jag väldigt svårt för att varva ner och ”tillåta” tankarna att slappna av och göra ingenting.  Okej, nu ska jag stänga av datorn och gå tillbaka till soffan.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *