Deppigt

Värmen trycker mot huden och solen skiner i ögonen. Sommaren verkar äntligen vara här, i alla fall under några dagar. Jag borde ju vara glad, har det ändå så himla bra, men just nu är jag lite låg och deppig.

Kanske för refuseringarna som trillar in i mejlen gällande ”Drama i triangel”, kanske för en och annan förlorad novelltävling. Jag vet inte. Vad jag vet är att just nu går det trögt att skriva, vill inte. Det känns meningslöst. Varför lägga flera hundra timmar på att skriva böcker som ingen bett om? Som ingen vill läsa? Varför är det så viktigt för mig? Varför måste jag ha ett sådant bekräftelsebehov? Kan jag inte bara vara nöjd med att skriva för ”byrålådan”, som man säger.

Jag är rädd för att hela livet ska gå jagandes den här drömmen om att få publicera. Det är ju liksom inte bara tråkiga grejer jag försakar för att skriva. Det är även kul saker jag missar och gör mindre av för datorns skull.

Antagligen ”måste” jag publicera själv, någon gång med något manus. Jag kan inte lägga såhär mycket arbete och pengar och tid på projekt som sedan förpassas till en mapp i datorn. Jag måste någon gång få känna att det faktiskt blev något, på riktigt. Men just nu saknar jag pengar för det, för det är skitdyrt att publicera själv om man ska göra det ordentligt. Men detta ”någon gång” kanske jag kan försöka leva på. Annars är det bara att deppa på i några dagar så kommer jag igen 🙂

4 reaktioner på ”Deppigt”

  1. Ja refuseringarna har duggat tätt här också. Så jag har bestämt mig för att inte delta i tävlingar med endast en vinnare. Jag medverkar i fyra olika antologier hos Ariton det närmaste året. Det innebär en kostnad på ett antal tusenlappar och jag vet inte om jag vill satsa en massa mer efter det.

  2. Nej, tävlingar med en vinnare är ju typ omöjligt att vinna. Kanske inte värt arbetsinsatsen. Bättre att satsa på andra tävlingar. Grattis till alla noveller i Ariton 🙂 Men det kostar ju en del nu för tiden att vara med där så jag skippar dom tävlingarna.

  3. Det där är ju en liten ekvation…ensam vinnare innebär mer prispengar och mer plats utåt. De stora tävlingarna med höga prispengar, visst…lämnar man inte in ett kvalitativt bidrag så finns man ju inte.
    Antologierna är ju en sak som egentligen handlar om två saker…marknadsföring eller två ifall man har noveller som sitt huvudsakliga uttryckssätt. för det finns ju bara tantsnusktidningarna kvar som publicerar noveller, och det är romance/feelgood. skriver man andra noveller så är man förpassad uteslutande till de större tävlingarna eller antologierna.

    1. Helt rätt, i veckotidningar är det faktiskt bara romance/feelgood som gäller. Inte de roligaste novellerna att skapa, om jag ska vara ärlig, MEN det ger betalt. Rätt bra oxå 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *