Dialog

Skrivregler gällande korrekt användning av citattecken eller talstreck/pratminus i samband med dialog kommer jag inte utforska närmare i detta forum. Vill istället försöka kartlägga varför och hur dialog används i romanskrivandet.

Dialog är ett av redskapen att föra berättelsen framåt genom att fördjupa intrigen/konflikten. Dialog är användbart i karaktärsbyggandet då den säger något om karaktären på grund av dennes sätt att tala. Genom dialog kan man förstärka personlighetsdrag. Exempelvis blyg eller socialt utåtriktad. Men, en självsäker karaktär kan vara blyg/undflyende i en annan situation. Vilket också ger karaktären/berättelsen en intressant dimension.

Personligen gillar böcker med dialog. Tycker dialog skapar luft i texten som annars riskerar att kännas för tung och kompakt. Dialog driver också upp tempot och karaktärerna framträder mer levande. Bra dialog ska återges någonstans emellan talspråk och det mer formella ”skrivspråket”.

Jag gillar att skriva dialog. Tycker det är kul. Men märker att jag tenderar att bli mer omständlig än nödvändigt. Exempelvis lägga till med artighetsfraser och lite långa förklarande inledningar.  Stryk onödig dialog som är underförstådd.

Dialog blir också effektfull av att inte skriva ut vad som egentligen borde sägas mellan två personer. Samma sak med en karaktär som far med osanning. Om man vill väcka olustiga känslor hos läsaren kan exempelvis en farlig situation, som borde framkalla panik, istället låta sin (psykopatiska?) karaktär tala lugnt och samlat. Kontraster, rätt använt, förstärker.

Hur pratar vi i det dagliga livet? Vi förskönar och överdriver. Utelämnar information, drar vita lögner, avbryter och talar i munnen på varandra. Dialog blir mer spännande om den innehåller underliggande konflikter och om de som talar med varandra inte får de svar man vill ha.

Stämmer det karaktären säger överens med dess bakgrund som utbildning, kön, ålder, livsinställning osv? En äldre herre använder sig troligen inte av engelska slanguttryck i sitt tal.

Dialog återger också vilket humör personen är på. Hur talar en glad person med mycket energi? Till skillnad mot någon som är deprimerad och trött?

Jag gör gärna fältstudier. Som att tjuvlyssna på hur människor pratar och studera deras kroppsspråk m.m. på exempelvis caféer, bussen eller min arbetsplats.