Alla inlägg av Annah Oj

Tankar under processen

Jobbar ju då med manuset ”Hämnd, älskade hämnd” (tidigare kallat ”Änkan”). Manuset ska ju få bli riktig bok, hoppas jag, nästa år 🙂 Kan ju inte riktigt tro att det är sant, att det händer nu, och tror på det när jag har boken i min hand.

Hur som helst, det är mycket tankar och känslor i omlopp och som håller mig vaken om nätterna. Jösses. Jag hade inte föreställt mig detta i mina dagdrömmar om bokkontrakt, men det är mycket jobbigare och känslomässigt utmanande, än jag trott.

Jag är så rädd för att det inte ska bli bra. Nu när jag arbetar med texten så blir jag osäker, är det bra? Förstår man det här? Och så vidare. Dessutom kommer åsikter från förlag, från redaktör, från mig själv, och alla blandas. Hur ska jag våga släppa taget om texten och berättelsen? Nu går jag nästan in och överförklarar saker för jag är rädd inte bli förstådd. Jösses. Det blir ju självklart mycket sämre att göra så. Det går faktiskt att redigera sönder ett manus, det har jag nästan varit med om innan.

Men detta tvivlande alltså. Just för att det är min debut så vill jag att det blir bra, jag vill ha perfektion. Och det är en orimlighet! Alla kommer inte gilla boken, kanske ingen ens läsa den. Vad är det värsta som kan hända? Att det går dåligt? Ja, kanske. Jorden kommer inte stanna för det.

Novelltävlingar nästa år

Det märks att året börjar närmar sig sitt slut. Snart 2021. Galet. Har snart varit hemma ett år. Konstigt att behöva jobba igen med det där som ger lön varje månad, allt jag vill är ju att få skriva på heltid. Hehe.

Whip Media anordnar en spännande novelltävling 2021 på tema mystik och det dyker upp mer och mer tävlingar för 2021. Får se vad jag kan delta i, men mystik är ju ett sådant kul tema som passar mig 🙂

Vill du veta mer om nämnda tävling, se här: https://whipmedia.se/bg2021/?fbclid=IwAR2fz5Cu7aMoBx2I6_7zNpE153FmsI69npFE-rjZfwDtedv_x3Gwm5_90XQ

Läsa om

Jag läser i stort sett aldrig om böcker, i alla fall inte skönlitterärt. Böcker jag kan återkomma till är sådana om personlig utveckling/självbiografier om de är peppande/inspirerande och liknande. Men den här återkommer jag till då och då vid jul. En julsaga/En spökhistoria vid jul, av Charles Dickens. Den är underbar och tidlös. Sidorna i boken har gulnat efter alla år jag haft den, kanske så mycket som 25 år nu.

Läsningen med småbarn är ryckig. En sida där, ett stycke här. Det tar längre tid att komma igenom en bok, min uppmärksamhet är delad och splittrad. Bäst är förstås att läsa på kvällen när de små somnat, men då somnar ju jag med… hehe.

Brukar Du läsa om böcker?

Skriv din bok

Jag har precis gått färdigt en kurs som jag hoppade på i slutet av sommaren genom Skrivfokus. Kursen heter ”Skriv din bok – med respons” och tog mig ungefär fyra månader att gå igenom i takt med att jag skrev på nya bokmanuset ”Mitt liv är bra som det är, tack”. En romantisk feelgood.

Att ta den här kursen har gjort skrivandet mindre ensamt, även om jag trivs med att vara själv så har det ändå varit som ett slags sällskap på vägen 🙂

När jag ibland (det är sällan, men det händer) upplevde det som motigt att ta tag i manuset var det mycket enklare och roligare att gå in på kursen istället för att se vad nästa ”lektion” skulle innehålla. Och helt plötsligt så hade jag dykt in i mitt manus igen och börjat skriva på det med förnyad energi 🙂

Jag har gått flera olika sådana här nätbaserade kurser på distans. Både med feedback och utan. Den här kursen genom Skrivfokus är absolut en av de bästa. Kanske den bästa faktiskt, som jag gått och jag rekommenderar den varmt.

Du kan läsa mer om kursen här: https://skrivfokus.thinkific.com/courses/skriv-din-bok-respons

Första utkastet, check

Så. Då skrev jag precis sista meningen i manuset ”Mitt liv är bra som det är, tack”

Jag har alltså ett första utkast klart som nu behöver redigeras. Det landade på drygt 60 000 ord, men jag förväntar mig att slutresultatet blir någonstans mellan 70 000 – 80 000 ord.

Jag började skriva ordentligt på manuset den 1 augusti och ser att det är den 1 december idag. Ett första utkast tog mig alltså 4 månader. Bra 🙂 Jag gillar när det går fort och planen nu är att ta lite paus. Fokusera på ”Hämnd, älskade hämnd” när den snart kommer tillbaka efter en första vända med redaktör.

Tävlingsdags

Emelie Kempe, med sitt förlag Nohiding, anordnar en ny novelltävling inom min favoritgenre: Fantasy! Och den här gången på tema Sommarväsen.

Och tänk att jag redan har skrivit ett bidrag 🙂 Jag visste att tävlingen var på gång och fick flow med en gång 🙂

3 932

Det är så många ord som dagens två skrivpass landade på. Antalet skrivpass är lika med bebisens sovpass. Hehe. Han snittar just nu på två pass om dagen och sover runt 2 timmar sammanlagt. Ibland har jag tur och får mer (ibland mindre) Ibland går det till och med att skriva lite även när han är vaken om han börjar plocka med något och kan roa sig själv en kortare stund.

Det känns i alla fall riktigt bra med dagens ordkvot. Nu har jag bara sista kapitlet/scenen kvar på mitt manus ”Mitt liv är bra som det är tack”, sedan har jag ett första utkast redo för den första tråkiga redigeringsrundan. Sedan har jag en del research att göra, bland annat intervjua en person som arbetar på den arbetsplatsen jag placerat huvudpersonen på, vilket är det otroligt spännande Skatteverket 🙂

När idéer kommer

Tidigt i morse fick jag en idé till en novell för Faktums novelltävling. Och allt jag vill är att slänga mig över den och få ner den i skrift innan den försvinner. Men en sak först. Kaffe och ett snabbt pass på gymmet där idén oxå får möjligt att marinera lite mer). Sedan. Kommer hem, duschar, mer kaffe och äntligen. Bebisen sover och jag slår på datorn. Novellen handlar om hur Sociala medier stjäl vår tid … hm… Hur ska jag få ner känslan och min poäng i skrift, kanske …

Min dotter: ”Mamma, vi spelar spel.”

Jag, inte så närvarande: ”Jag ska bara …”

”MAMMA!”

Okej, bäst att kolla vad hon vill. ”Åh, så fint du har gjort”, säger jag och sneglar på microns klocka, 08.43. Jag hinner skriva sen, snart. Bara inte idén försvinner … Jag har inte ens hunnit stolpa upp den. Okej, nu ska jag vara närvarande. Jag menar herregud, novellen handlar ju om det här! Det är klart jag ska spela spel med min dotter (hon vann, för husfridens skull, kan man säga …) Och jag var närvarande nog att oxå ta en bild… hehe

Det har tagit mig hela dagen att skriva ett första utkast på bara ca 1 600 ord: Det har blivit ett stycke där, ett stycke här. I vanliga fall som ostörd skriver jag med en hastighet på kanske 1500 ord i timman. Nu fick jag springa mellan barnen, matlagning, bajsblöjor (två hittills idag) gnäll, tröst, lek, amning och åter amning. Jösses.

Ibland längtar jag så det gör ont efter att bara få vara helt ensam, och helt ifred med mina egna tankar. Det är liksom aldrig tyst. Nu när jag skriver det här skriker ungarna (glada, men ändå) och det är en hel drös av dem (grannbarnen som är här inne hos oss och leker). Min frustration gör mig ibland sjuk känns det som: när det kreativa inte får komma ut. Jag är en dålig förvaltare av kreativa idéer och en dålig mamma. Inte 100% på något. Suck.

Nåja, novellen är typ nedskriven. Bra vet jag inte. Men den finns där och nu stänger jag av datorn för den här lördagen. Klockan är ändå snart 15.00, för tidigt för vin?

Faktum novelltävling

Faktum har en novelltävling och det känns att jag bara måste göra ett försök 🙂 För det är ju till en sådan viktig sak och en sådan ära om man fick med ett bidrag 🙂 Deadline är i februari 2021, så det borde gå, MEN jag har så mycket med manuset som ska in till förlaget i början av nästa år att tiden ändå är knapp…. Jag hade tänkt att inte skriva så mycket noveller nu och lägga mina resurser på bokskrivandet istället, men ska se om jag kommer på något bra till nämnda tävling. Bara det bästa duger, kommer jag inte på något får det vara.

För dig som vill veta mer, surfa in på: https://www.faktum.se/novell/?fbclid=IwAR3woaIenw4Wc8ttY6D1fu_Eelz_NjY3pzNFMcf3FZ5_ZXix9TmXGhw9nHI

Dialog

Nu har jag skrivit två kapitel i mitt nya manus och det går rasande lätt. Två tusen ord bara rinner ur mig varje gång jag sätter mig 🙂 Jag har tidigare inte riktigt kunna sätta fingret på varför just den här boken (Mitt liv är bra som det är, tack) går så lätt att skriva, men nu har jag kommit på det och svaret är DIALOG!

Jag älskar att skriva dialoger. Jag gillar oxå att läsa böcker med mycket dialog då jag tycker att det skapar liv/rörelse i texten samt skapar luft. Jag har oxå lätt för att skriva dialog (sedan om det blir bra, vet jag inte … hehe).

I dialoger blir det så mycket enklare att gestalta hur det kan skava mellan två karaktärer, det är oxå lätt att skapa undertext och lägga in planteringar. Scener med bara en person som gör något är mycket svårare, tycker jag, att skriva intressant. Och i det här manuset är typ varenda scen/kapitel ett möte mellan huvudpersonen och de andra karaktärerna.

När det däremot faktiskt blir svårt att skriva dialog handlar det sällan om vad karaktärerna säger, utan snarare vad jag ska skriva mellan snacket. Typ såhär:

”Blablabla”, sa Petra och tittade på Martin. ”blablabla”, svarade Martin och tittade på allt utom Petra.

Mina karaktärer tittar mycket, eller skruvar på sig, eller väger på hälarna osv… Hehe. Det kan bli en del att städa upp sedan i redigeringen, men jag har blivit ännu bättre nu på att variera gestaltningen. Detta är nämligen hemligheten med, inte bara bra dialoger, utan med gestaltning i stort. Variera dig! Varva mellan inre tankar, yttre aktiviteter, händelser i bakgrunden – dels på långt håll – dels på kort håll, kroppsspråk och ögon som tittar 🙂