skriva under deadline

Jag skriver på mitt nya bokprojekt med ny arbetstitel: Andarna i Anya. Jag har kommit en fjärdedel ungefär, om jag siktar på en så där 60 tusen ord.

Som vanligt är jag orolig för att inte ”fylla ut” berättelsen, men då gäller det att stanna kvar i scenerna och inte skynda vidare till nästa händelse.

Jag har oxå bokat en lektörsläsning i höst av det manuset. Jag satte november som deadline. Då har jag lagt på en månad extra mot vad jag tror att jag kommer vara klar. Skrivit 15 tusen ord, (ca 25 sidor i word, storlek 11, enkelt radavstånd), hittills på en månad typ.

45 tusen ord kvar… Men den här gången arbetar jag mer strukturerar och efter en synops. Fast jag går utanför den och lägger till scener, men har i alla fall någon slags strukturerad överblick.

Nu är det ju så att min deadline inte på något sätt är skarpt läge. Det värsta som kan hända är att jag inte är klar och behöver avboka lektörsläsningen. Men att ändå ha november i sikte är bra för mig – tvingar mig att skriva även  när det är motigt. För tro mig – det är motigt fler gånger än jag önskade.

nya idéer

Varför kommer alla berättelser när jag ska till att somna på kvällen? När jag är trött och egentligen inte orkar. Då minsann. Som en ny idé för en novell, och nya scener till pågående bokprojekt. För det mesta skriver jag ner dem fort i ett block som alltid ligger vid sängen, för jag vet att de annars flyger sin kos. Ibland tänker jag att jag ska minnas dem till nästa morgon då jag har mer energi att ta hand dem. Det gör jag aldrig. Mobilens anteckningsfunktion brukar jag också använda flitigt.

Jag tror berättelserna och idéerna kommer på kvällen då jag drar mig tillbaka från intryck och sådant jag funderat på som fått marinera under dagen, så tar de mer konkret form på kvällen.

Skicka manus till förlag

Nu är jag klar med Hjärta&Taggtråd för hundrade gången. I sista scenen kommer jag på en ny titel: Tre till fyra andetag. Så nu byter jag titel. Hjärta&taggtråd heter numera Tre till fyra andetag.

Nu till frågan: skicka in till förlag eller inte?

Så här är det (tror jag): Under sommaren och speciellt efter så skickar jätte många in sina manus till förlag. Man har varit ledig och kunnat jobba på sitt manus. På hösten arbetar alla förlag intensivt med att förbereda inför bokmässan. Alltså en riktigt usel tidpunkt att skicka sitt manus till förlag. Bästa tiden tiden torde därmed vara jan, feb, eller mars.

Jag har skrivit intensivt och målmedvetet i ett år och åtta månader. Utvecklats jätte mycket. Lyckats få såld en novell, hoppas på fler. OM jag väntar med att skicka Tre till fyra andetag till förlag till januari 2018 hinner fler testläsa och ge respons och jag hinner fortsätta utveckla mitt skrivande. Däremot är jag otroligt sugen på att skicka in manuset NU. Jag är en otålig människa, men jag vet att det är manuset till gagn att vänta. Bli bättre och jobba igenom den igen i december och skicka i januari 2018.

Så får det bli.

no problem, no story

Läste ett uttryck någonstans (säkert i en skrivhandbok): ”no problem, no story”. Precis så är det, och ska gärna genomsyra varje scen.

Det är i alla fall vad jag försöker applicera på varje avsnitt/scen i den nya boken jag skriver på nu.

”Problemen” behöver inte heller vara massiva hela tiden, rakt igenom. Det räcker med små problem, små undertoner av konflikt för att föra romanen framåt och få läsaren att vilja bläddra och läsa vidare. Man ska helt enkelt vilja veta hur det ska gå ska sluta/lösa sig.

helgen…

… på västkusten innebar en del läsande. Det blev Åsa Larsson och hennes bok: Tills din vrede upphör. Att jag ville läsa just den (för annars är inte deckare/spänningsromaner min grej) var att jag läst om den boken i någon Skrivhandbok som exempel på bra språk. Håller med, det var bra språk, men oxå en mycket spännande historia. Älskar inslaget av ”övernaturligt”, sådant jag gärna själv skriver om.

Visualisering

Älskar citat, affirmationer och liknande. På jobbet sitter detta (bland flera) på anslagstavlan. I min fantasi ser jag mig som lyckad författare. Varenda idrottsman vet att se sig själv på prispallen, varför skulle inte samma koncept (tankens kraft) kunna appliceras på annat i livet?

tänker fortfarande…

… på alla böcker jag har att läsa. Ca 10 stycken för research för den nya boken, och alla andra böcker att läsa för nöjes skull.

jag tänker på att jag måste arbeta igenom hjärta&taggtråd igen, ock skicka in till förlag och alla refuseringar det innebär.. suck..

och allt detta på min mentala lista är just vad det låter som: mentala noteringar utan verklig deadline.

Ta livet på allvar, men inte dig själv